| ARTIKEL AV JOHAN RYDÉN |
Domaren kommer in i FC Kabel Åttios omklädningsrum.
© Johan Rydén 1994-2002. Johan skrev artikeln måndagen den 17 oktober 1994, under andra
året på journalistlinjen i Göteborg.
- Blir det någon match?
- Det hänger på om korvgubben här utanför vill vara med, svarar Per-Anders "Pelle" Larsson,
spelare i Kabels B-lag.
Det är en söndag i början av oktober, klockan är halv tre. Det är sista speldagen i Borås
lägsta fotbollsserie. FC Kabel Åttios reservlag har hemmamatch mot Borås GIFs C-lag. Det är
ont om spelare. Bara sju man har kommit, en halvtimma före avspark. För att domaren skall
blåsa igång matchen krävs det nio spelare.
- Bara vi får nio man spelar vi matchen, säger Pelle. Det är så jävla dålig stil mot Giffarna
att lämna w o.
Pelle tar på sig att förklara för domare och motståndare att sista A-lagsmatchen gick på
lördagen. På kvällen var det avslutningsfest. Tydligen klarade inte alla spelare av att ta
sig samman för söndagens match.
På Rydafältet håller FC Kabel Åttio till. Fyra gräsplaner och en grusplan ligger mellan
Wäfveribolaget och Borås campingplats, Saltemad. Kabel delar anläggningen med IF Knallen,
Wästerhovs IK, IFK Borås, Turabdin, Tigris IF, IK Läget och flera av IF Elfsborgs och Norrbys
ungdomslag.
I ett stort rött hus på Ryda har Kabel ett litet kombinerat kansli och
materialrum med bollar, telefon, en dator och en kopieringsmaskin. 1993 hade Kabel
en ALU-anställd tränare och bingolottsutdelare, som höll till i kansliet.
Bredvid kansliet ligger lagets omklädningsrum. På väggarna hänger vimplar från alla möjliga lag.
Föreningens prisskåp har en hedersplats mitt på väggen. Prisskåpet innehåller en medalj,
Kabels enda. Den som de fick för andraplatsen i division sex 1991.
På ena kortsidan hänger den första modellen av Kabels träningsoverall. Den brunvita
urtvättade overallen kan inte ha varit någon storsäljare.
Dagens dräkter lär inte heller
få några skönhetspris. Bruna tröjor med vita ärmar, vita byxor och strumpor är en annorlunda
fotbollsklädsel. Ajax står det på byxorna. Jämförelser med det holländska elitlaget är
onödiga.
De bruna tröjorna är en ekonomisk list. Eftersom inga andra lag från Borås har den
färgen behöver inte Kabel köpa in några reservställ, och sparar därmed några kronor.
Kronor är något oftast saknats i föreningen. När det har varit svårt att få tag i sponsorer
har Loket Olsson räddat föreningens ekonomi. Han har ordnat så att medlemsavgiften har sänkts
från 500 till 400 kronor.
Föreningen bildades för att ett gäng Mariedalsspelare inte ville
träna. Därför är ordet träning en svordom i laget. Fast inte ordet inomhusträning. När
inomhusträningen startar på senhösten brukar antalet tränande öka med flera hundra procent.
Utomhus är det inte lika lätt att få ihop något folk. Det är inte ens säkert att alla vill
spela seriematcherna.
Två exempel på ursäkter för att slippa spela matcher är:
- Du, jag har inte tid. Jag har så mycket ved som jag måste hugga under denna veckan.
- Min fru skall gå på bio den kvällen, så jag måste passa barnen.
Ursäkter som allsvenska tränare hade tagit som skämt är här i högsta grad allvarligt menade.
Ibland har tränaren Björn Elfving bara nio spelare vid lunchtid matchdagen. Men A-laget har
aldrig behövt lämna walk over.
Även om föreningen ibland verkar oseriös förändras inställningen när matcherna börjar. För då
är det full, och ofta ful, satsning som gäller. Inte ful därför att lagen i i division sex
spelar medvetet fult, utan därför att de vill mer än de har kapacitet för. För i stridens
hetta vill alla vinna.
Kabelspelarna försöker spela kortpassningsspel. Det är roligare att försöka spela en teknisk
fotboll än att bara sparka. Därför förlorar laget matcher mot lag med sämre fotbollsspelare.
Efter sådana förluster är alla besvikna, under några timmar.
På lördagskvällen var alla glada. Efter en stark vårsäsong rasade spelet. Matcherna på
senhösten blev förluster, 1-2, 0-13, 0-5 och 0-4. Även i sista matchen såg det mörkt ut,
underläge med 3-1 i början av andra halvlek. Då kom vändningen, fem raka Kabelmål gav 6-3
och avslutningsfesten var räddad.
Fester är viktigt i FC Kabel Åttio. FC står just för festklubb, och avslutningsfesten är en
tradition. Den börjar i Bäckängskolans idrottshall. Där hålls femkampen.
Femkampen är årets
händelse. Spelarna gör upp i grenar som fotbollsskott i bandymål, basketstraffar, pilkastning,
bolljonglering på mjukmatta och specialgrenen ölhävning med snurr. Att vinna femkampen är
större än att göra bra fotbollsmatcher.
Efter femkampen flyttar avslutningen ner till skolans matsal. Där hålls prisutdelningen.
Vilka utmärkelser som skall delas ut beror lite på hur säsongen har sett ut, och om någon har
utmärkt sig på något sätt. Sjuk Kabel (albylpriset), sniken Kabel, ful Kabel, årets Kabel,
årets rookie (nykomling), träningspris och priser för femkampen är priser som återkommer
varje år.
1994 utdelades dessutom pris till årets lojala Kabel, den som ställer upp i flest matcher,
och årets dussinkabel. Dussinkabel blev målvakten Lars Josefsson, som släppte in tolv mål
i förlustmatchen mot Sandhult. Han kom för sent så han hann inte släppa in alla tretton.
Efter och under prisutdelning hålls tal. Årets rookie Pierre JOsefsson har inte fattat varför
FC Kabel Åttio finns till. Han säger:
- Om alla skulle träna en gång i veckan skulle vi vara ett bra lag. För vi är ju alla
fotbollsspelare. Vi skulle kunna spela högre upp i seriesystemet.
Pierre Josefsson kan ha rätt, men det lär ingen få veta. Spelarna i Kabel kommer säkerligen
inte att träna hårdare nästa år. Faktum är att de är glada för att de inte gick upp i
femman 1991.
B-lagets ledare behöver tre frivilliga till söndagens match. Tre man ställer motvilligt upp.
När talen är hållna, och glömda, går Kabelspelarna till Borås Öl- och vinkällare. Där tar de
snart hand om underhållningen. De sjunger, gör vågen och har trevligt i väntan på oxfilé och
potatisgratäng. Servitören kommer fram och säger bestämt:
- Några äldre damer i lokalen tycker att ni är för högljudda. Vi blir tvungna att slänga ut
er om ni inte lugnar er.
Kablarna tystnar i några sekunder. Sedan fortsätter de att underhålla övriga gäster under
resten av natten.
Dagen efter skulle det alltså varit B-lagsmatch.
- Nu blir det Kronängs C-lag för mig nästa år, säger Pelle Larsson ilsket efter att ha
berättat för Borås GIFs C-lag om Kabels spelarbrist.
Mikael Ståhl sitter färdigombytt i omklädningsrummets ena hörn. Han säger besviket:
- De är ju faen. Man får ledigt från tjejen en gång per vecka, och så blir det inget. Vi
kunde väl i alla fall ha blivit nio man.
A-lagets målvakt Lars Josefsson blev kallad under lördagens femkamp. Han skulle varit
utespelare i B-lagsmatchen. Han säger:
- Jag som hade sett fram emot att få spela vänsterytter. Jag gick hem tidigare från festen
för att få rätt förberedelse. Och så har jag smort in mig med liniment, så jag måste duscha
också.
Då öppnas dörren och ytterligare två spelare kommer in i omklädningsrummet. Fem minuter för
sent. Borås GIF har åkt hem. Trots att Kabel nu har det antal spelare som krävs för att få
spela blir det walk over, vilket innebär förlust med 3-0.
Förlusten kan de acceptera, men
inte sättet de förlorar på. Det var ju faktiskt första gången i klubbens femtonåriga historia
som något av deras lag tvingades lämna w o.
Besvikna går Kabelspelarna hem. De hör jubel från Ryavallen, som ligger 500 meter från
Rydafältet. De konstaterar att Elfsborg har gjort mål i division ett. Närmare eliten än så
kommer de inte. Men det gör inget, för om en vecka börjar inomhusträningen.