- Så fick FC Kabel Åttio sina BRUNA BÖNOR.

Drömmen om ett brunt damlag har funnits på pappret sedan 2002 då Kabels 25-årsvision nedtecknades. På träningslägret i Fredrikshamn våren 2004 kom diskussionen igång igen. Inspirerade av stämningen på det bruna lägret och med en viss saknad av damer att dela glädjen med, diskuterade några kablar om det fanns möjlighet att få ihop ett damlag.
Så mycket längre än namnet - BRUNA BÖNOR - kom kablarna inte denna gång.

Annat var det när hösten närmade sig. På styrelsemötet i början av augusti kom återigen damlaget upp till diskussion. Vad kunde vara bättre än att börja i liten skala med ett damlag i Knallen Cup? Redan under sommaren hade flertalet kablar såsom Bullen, Johan och Olle hört från dambekanta att de inget hellre ville än att få spela i brunt.
Sagt och gjort. Alla fick i uppdrag att samla in personuppgifter på möjliga spelare och snart stod det klart att vi skulle få ihop ett starkt lag. Anmälan till Knallen Cup gjordes efter nästa styrelsemöte och drömmen var verklighet - BRUNA BÖNOR existerade.

En första trevande träning gjordes lördagen 30 oktober tillsammans med juniorlaget och tur var väl det att de var med för endast två damer dök upp.
Ingen blev dock avskräckt av den dåliga uppslutningen. Kallelsen hade gått ut sent och redan nästa söndag - 7 november - dök hela nio tjejer upp i Erikslundshallen. Kvalitén på spelet överraskade tränarna Malm och Rydén. Tjejerna spelade med huvudet och sköt riktigt bra trots ovana.



Nästa träning hade Elin, Cissi och Maria tyvärr förhinder. Johan fick vara med som förstärkning på den allra första träningen och denna gång var det Malms tur att snöra på sig skorna och agera dam. Trots några småskavanker på en del spelare och att Moa satt och åt frukost när träningen började och blev lite sen så blev det en bra träning. Träningen avslutades så klart med Ringen - tempot var perfekt - något som juniorerna hade haft svårt med bara en vecka tidigare i Mariedal Cup.
Nu var de redo för Knallen Cup 20 november.

Den första uppställningen BRUNA BÖNOR någonsin var: Elin Kerola, Susanne Henriksson, Anna Ottosson, Elisabeth Olausson, Maria Martinsson, Monika Lundgren, Moa Löfgren, Justina Alfredsson och Cecilia Sjöström-Henebäck.

- uppföljaren som med råge överträffar originalet

13 överlyckliga bönor gör först vågen och följer sedan upp med ringen framför den lilla träläktaren på Idrottsgården i Sjömarken.

Kabel-tv: Bönorna firar premiärsegern

Klockan är 18.53 söndagen den 27 april 2008. FC Kabel Åttios damlag, Bruna bönor, firar segern i sin första seriematch någonsin.
Vägen till Sjömarken och seriepremiär har varit lång.
Vi tar det från början.
Redan under tidigt 1980-tal - långt innan huvuddelen av dagens spelare fanns - sås första fröet till ett damlag i Kabel Åttio. Då är arbetsnamnet "Pink Panthers", och de tilltänkta spelarna är flickvänner till herrlagets manskap.
Det fröet blir aldrig mer än ett frö.
Under 1990-talet är sedan ett brunt damlag uppe på dagordningen några gånger, fast mest som en ouppnåelig dröm.
I början av 2000-talet börjar kablarna återigen prata damlag. Vid ett styrelsemöte får Olle Rydsjö en snilleblixt:
- Det skulle kunna kallas "Bruna bönor," säger han.
En annan styrelseledamot - som vi vill hålla anonym - lägger till:
- Fast helst utan fläsk...
Den 21 december 2002, när trion Peder Westin, Peter Magnusson och Johan Rydén sätter sig ner på Sandareds pizzeria och snickrar ihop FC Kabel Åttios framtidsvision, skrivs bildandet av ett damlag in som en punkt att uppnå inom fem år. Ingen tror då egentligen att det är möjligt.
Men vid 25-årsjubileet på Ryda den 28 augusti 2004 tar Johan chansen och frågar runt bland flickvänner och systrar om möjligheten att få ihop ett damlag till någon inomhuscup. Svaren är genomgående positiva.
Lördagen den 30 oktober 2004 hålls så den första träningen för FC Kabel Åttios bruna bönor. Bara två tjejer dyker upp. Söndagen därpå kommer däremot nio. Borås brunaste klubb har fått sitt första damlag.
De spelar i två inomhuscuper vintern 2004/05, men sedan avtar intresset hos de flesta. Ett försök att få tjejerna att träffas och träna utomhus någon gång i veckan misslyckas.
Här kunde den här vackra berättelsen vara slut. För under drygt två år är Bruna bönor åter bara en ouppnåelig dröm.
Men på eftermiddagen måndagen den 19 februari 2007 händer något. Johan Rydén har varit ute på en träningsrunda, och när han kommer hem och sätter på datorn blir han förvånad. I gästboken finns följande meddelande:

Marcus Måndag den 19 februari 2007 15.56:

"Hej, finns det något telefonnummer där man kan få tag på någon i er förening. Jag arbetar på fotbollstidningen Match och vill göra ett reportage om er och er klubbdress. Jag nås på mobil 0704-890909 eller marcus@matchplus.se. Hör gärna av er snart."

Johan blir misstänksam. "Är det någon som driver med oss?" tänker han. Men när han kollat att tidningen Match existerar och även sett på Eniro att numret går till en Marcus Olsson, tar han tag i mobiltelefonen för att slå aktuellt nummer. Det är då Johan upptäcker att han har ett missat samtal från Mikael "Foppa" Asplund. När vår ordförande ringt och preliminärbokat reportagetid med Match lyssnar han av sitt mobilsvar. Det är en mycket upphetsad Foppa som på sitt säregna sätt rabblar fram en massa ord, där Johan kan urskilja: bönor, Rydboholm och ett helt damlag.
Johan är något osäker när han ringer upp Foppa för att kolla, kan Foppa verkligen ha sagt att han har ett helt damlag på gång?
Kontrollsamtalet bekräftar uppgiften. Foppa förklarar upphetsat att han genom en arbetskompis har ett helt damlag på kroken. Johan sätter sig nöjt framför datorn och skriver följande inlägg i den bruna gästboken:

Ordförande Måndag den 19 februari 2007 17.20:

"Har just pratat med tidningen Match om ett dräktreportage. De dyker eventuellt upp på träningen på torsdag - jag får besked om det blir så i morgon. Om de kommer skulle de även vilja att vi får med lite äldre läckert bruna matchtröjor. Läge att även komma till en uteträning, Persson dä, Alf och Pysschen med fler?"

Ordförande igen Måndag den 19 februari 2007 17.24:

"Glömde en annan högintressant nyhet. Foppa nöjer sig inte längre med att ragga på en dam i taget. Nu har han slagit på stort, och har ett helt damlag på kroken. Kanske kan vi få i gång de bruna bönorna trots allt?"

Det har då gått drygt två år sedan den 8 januari 2005 då Bruna bönor senast visade upp sig. Hoppet om att vi skall få ihop ett nytt lag är väl inte direkt jättestort, men nu lever det igen, i varje fall i några dagar.
Kanske, kanske, kanske att Foppa har knäckt koden till hur man bygger ett damlag. Han förklarar att det handlar om spelare från Rydboholms SK som inte orkar lägga ner den tid som krävs för att spela i klubbens division III-lag. Foppa arbetar ihop med en av tjejerna - Camilla Karlsson, och det är hon som förklarat att det finns ett gäng spelare som är intresserade av att börja om i en ny klubb.
Foppa ordnar ett möte mellan den bruna klubbledningen och de tjejer som har funderingar på att ansluta till Kabel Åttio.
- Det handlar om ett helt lag med tränare och allt, säger han till Johan och Henrik Malm. Foppa är så entusiastisk att han omgående drar i gång arbetet med att håva in den intressanta fångsten.

Innan herrträningen tisdagen den 20 mars åker han och arbetskamrat Camilla runt till intresserade tjejer och kallar dem till mötet. Vi snackar hög ambition.
Kanske finns förklaringen till Foppas iver i det obekräftade ryktet om att det finns en fotomodell och en före detta Boråslucia bland de tilltänkta spelarna...
Samtidigt sprids en stor dos misstänksamhet i den bruna klubbledningen. För samtidigt som Foppa hävdar att det gäng han har på gång genomgående består av spelare som varit med i division III föregående säsong kommer trovärdiga uppgifter från annat håll om att RSK inte tappat en enda A-lagsspelare.
Är Foppas damlag ett luftslott?
Det är det inte.
Men det där med ett helt lag inklusive tränare visar sig inte stämma speciellt väl med verkligheten. Till mötet - i Ryavallens cafeteria klockan 19.00 den 26 mars - kommer nämligen bara två tjejer, Camilla Karlsson och Rebecka "Beccy" Ekeberg.
Man kan säga att parterna lyssnar av varandra.

Med aktuell bredd på spelartruppen förklarar Johan och Malm snabbt att det knappast kan bli aktuellt med seriespel under 2007. Dels skulle det kosta för mycket, dels behövs det cirka 25 spelare för att dra runt ett lag i en serie.
På mötet tas ändå ett par korta och staplande steg mot bildandet av ett brunt damlag. Där beslutas nämligen om ett nytt möte på annandag påsk, den 9 april. Om det finns 15 spelare på en lista tills dess är tanken att gänget kan spela i korpen under året.
Just då vet nämligen ingen närvarande om att Boråskorpen inte längre har några damserier...
Till möte nummer två kommer fyra tjejer. Något korplag är därmed inte aktuellt. Däremot beslutas att en historisk, första utomhusträning för de bruna bönorna skall hållas den 24 april.
På den deltar sex spelare, ytterligare fyra tittar på. Den historiska sextetten som tränar är Camilla Karlsson, Rebecca Ekeberg, Jessica Thorell, Lina Stenberg, Jenny Kullberg och Tintin Olausson.
Det beslutas om fortsatt träning under våren. Under Johans och Malms ledning kör vi först en gång i veckan - sedan ökar vi till två. Träningen drivs med det långsiktiga målet att ha ett lag i seriespel 2008. Man kan säga att premiäråret blir som en enda lång berg-och-dal-bana.
Närvaron innan sommaruppehållet varierar enligt: 4-8-4-6-6-6-1-6-5. Totalt är 15 tjejer med och känner sig för.
På hösten kör bönorna en gång i veckan, och närvaron ligger på 2-8-8-8-12-10-8-10 - och ytterligare 23 tjejer är med och testar.
Av de totalt 38 tjejer som tränar utomhus under året är det många som kommer och går.
När vi flyttar inomhus ligger närvaron konstant på åtta-tio tränande, vilket ju egentligen är för lite för att anmäla ett damlag till seriespel.
Vissa dagar tror nog de flesta att drömmen om ett brunt damlag i seriespel skall stanna vid just en dröm. Andra dagar är allt positivt och det känns givet att vi skall nå vårt mål.

För att på allvar få in bönorna i den bruna sekten arrangeras lite fester under året. Den första hålls på Kåren, lördagen den 16 juni.
Till följd av tveksam annonsering kommer två bönor, Anna Fritzson och Jenny Kullberg. De frågar sig omgående om klubben verkligen vill ha ett damlag. Det sociala utskottet (läs Gotland) har nämligen drabbats av kortslutning då de (läs han) satt ihop festens trekamp. Den innehåller nämligen uteslutande kraftgrenar - allt för att tjejerna skall känna sig extra välkomna.
Den 9 september, i samband med EM-kvalkampen Sverige-Danmark, hålls nästa samkväm. Då har den manliga sekten mer börjat anpassa sig till att bli tvåkönad...
Vid Kabelgalan den 13 oktober genomförs för första gången Femkampen i två klasser. Beccy vinner damklassen trots att hon står över trixningen, och får maxpoäng där.
Och på själva galan stjäl Johanna Drugge showen totalt. Hon syns och hörs överallt, ungefär som en välbekant kakadua i Kalle Anka på julafton... Hon sprider mer eller mindre minnesvärda citat.
Till Mikael Martinsson säger hon:
- "Kom nu moppebögen så går vi."
Och så kräver hon att få pris.
- "Min insats i fotbollsgolfen borde ju ge något pris. Jag träffade ju bara den där smala stolpen från 40 meter - men det är väl inte värt något? Jag kunde väl åtminstone få en T-shirt som det står ´Jag är bäst´ på."

Där i mitten av oktober känns det som att bönorna vuxit in i Kabel Åttio på allvar. Fast frågan är fortfarande om det finns tillräckligt med spelare för seriespel. Och tillräckligt med engagemang.
Tjejerna som först var helt inställda på att spela Borås Arena cup har till exempel valt att stå över cupen, mycket på grund av truppens låga träningsstatus.
En dryg vecka efter Kabelgalan, i samband med inomhusträningen söndagen den 21 oktober, avgörs bönornas framtid vid ett möte. Hela 17 tjejer dyker upp i Erikslundshallen, och där tas det historiska beslutet - FC Kabel Åttio skall ha ett damlag i seriespel under 2008.
Åtta dagar senare har vi för första gången någonsin kvinnlig representation på ett styrelsemöte. Vid mötet på Securitas blir adjungerade trion Jenny Kullberg, Pernilla Gustavsson och Emma Jutemar historisk.
Knallen cup blir första gången Bruna bönor upplaga 2.0 visar upp sig i tävlingssammanhang. Lördagen den 24 november 2007 i Viskaforshallen är datumet som gäller.
Tio spelare får vi till slut med oss. Laguppställningen är: Jenny Kullberg - Emma Jutemar, Pernilla Johansson, Pernilla Gustavsson och Malin Georgsson - Rebecca Ekeberg, Sandra Fyhr, Sandra Thorell, Fanny Rölander och Anna Fritzson.
Alla får mersmak av turneringen, trots att vi förblir mållösa. Resultaten: Rydboholm 0-0, Kindaholm 0-1 och Mariedal II 0-1 visar ju att vi hänger med trots minimal samträning.
Spelmässigt står vi upp mycket väl, och vi är bara en kanonräddning från seger i premiärmatchen. Sandra Thorells läckra styrning på PG:s långboll är definitivt värd att bli vårt premiärmål. Alla spelare visar sig vara bra. Inte minst Jenny Kullberg som är strålande i målet.
Problemet är att vi egentligen inte har mer än fyra-fem spelare utöver de tio i premiärlaget. Resten av vintern blir därmed en enda lång kamp för att få ihop en tillräckligt stor trupp till inmarschen i seriefotbollen.
Socialt visar bönorna snabbt att de är fullvärdiga kablar. De är initiativrika, och arrangerar separata bönmöten - observera skillnaden mot bönemöten - där de drar upp riktlinjer för sin verksamhet.
Dessutom kör de en egen upptaktsfest, den äger rum hemma hos Pernilla Gustavsson dagen innan årsmötet, lördagen den 2 februari. Och det är verkligen full fart. Det sjungs både Kabelsånger och singstar. Sedan blir det utgång på Harrys, och där äger bönorna dansgolvet.

Tre dagar senare, tisdagen den 5 februari, hålls den första grusträningen någonsin för Bruna bönor. Det blir succé, hela 15 tjejer är med och tränar, nämligen Pernilla Johansson, Emma Jutemar, Jennifer Sirén, Sandra Thorell, Elinor Martinsson, Pernilla Gustavsson, Maria Engberg, Camilla Karlsson, Jennie Eriksson, Anna Fritzson, Ellen Lindell Stefanik, Johanna Drugge, Ann Kierdorf, Linda Andersson och Stina Göransson. Dessutom står ytterligare två (Jenny Kullberg och Sandra Fyhr) krassliga och tittar på.
Plötsligt finns drygt 30 namn på listan över aktuella spelare, och allt ser riktigt ljust ut.
Det visar sig dock att ganska många av de där 30 namnen bara förblir namn på en lista. För på träningarna ligger vi oftast kring tio spelare.
Bruna bönors historiska, första elvamannamatch spelas mot Mariedal torsdagen den 20 mars 2008 på två isiga grusplaner - vi byter nämligen från Ålgårdsplan till Broplan i halvtid.
Vi har verkligen kämpat för att få till premiären. Och då åsyftas inte bara att det har gått 28 år sedan FC Kabel Åttios herrlag debuterade med match mot Solidar på Södervallen.
För först är tanken att premiären skall spelas mot Äspered söndagen den 9 mars. På eftermiddagen, två dagar innan, ringer dock våra motståndare och meddelar att de inte får ihop lag.
Vi siktar istället in oss på tisdagen den 18 mars - och Bergdalen. Fredagen innan meddelar dock Bergdalen att de lägger ner sitt damlag.
Vi gör upp en reservlista, och börjar ringa runt. Hössna står överst på den. Men efter att de hållit inne på svaret oaccaptabelt länge bollas frågan vidare till Mariedal. På söndagen tackar de ja.

Bruna bönor kan knappast få en bättre motståndare i sin världspremiär. FC Kabel Åttio är ju från början en utbrytning ur just Mariedal. Och deras damlag leds nu av Torbjörn Andersson, samme Tobbe som 1979 var med och grundade FC Kabel Åttio.
Vi kan knappast heller få ett bättre resultat i världspremiären. Division IV-laget Mariedal dominerar nämligen matchen totalt, men tack vare ett stabilt försvarspel och en grymt inspirerad Jenny Kullberg i målet, så når vi 0-0.
Den historiska truppen ser ut som följer: Jenny Kullberg, Pernilla Gustavsson, Maria Engberg, Malin Georgsson, Cecilia Vilotti Pereira, Louise Halldén, Johanna Drugge, Fanny Rölander, Emma Jutemar, Elinor Martinsson, Ellen Lindell Stefanik, Jennie Eriksson, Jennifer Sirén och Sandra Thorell.
Kampen för att få ihop en tillräckligt bred trupp fortsätter under våren. Till bortamötet med MTV - Marbäck/Tvärred/Vegby - den 27 mars misslyckas vi med att få ihop lag. Vi tvingas till den pinsamma åtgärden att lämna wo.
Tre dagar senare spelar vi mot Brämhult, men vi gör det med blott elva spelare. Och en viss oro för att vi trots allt skall misslyckas med lagbygget sprids i leden.
Utöver spelarbristen plågas vi också av måltorka i de första matcherna.

Men i den tredje matchen, söndagen den 6 april i Östra Frölunda, blir Sandra Thorell historisk. Hon lobbar in bönornas första mål utomhus någonsin.
Tre veckor senare är det dags för seriepremiär.

Söndagen den 27 april 2008 står för alltid inskrivet i den bruna historieboken som dagen då FC Kabel Åttios Bruna bönor gör sin seriepremiär. Datumet står också inskrivet i samma historiebok eftersom det är dagen då de bruna bönorna tar sin första seger.
Platsen är Idrottsgården i Sjömarken. Motståndet Sjömarken/Sandared. Och slutresultatet är 3-2 till Bruna bönor.
Lina Stenberg blir historisk som första seriemålskytt. Men hela laget är förstås historiskt. Följande 13 spelare är med i Bruna bönors första seriematch någonsin:
Jenny Kullberg, Pernilla Gustavsson, Pernilla Johansson, Malin Georgsson, Sandra Fyhr, Emma Jutemar, Sandra Thorell, Jennifer Sirén, Jennie Eriksson, Elinor Martinsson, Lina Stenberg, Fanny Rölander och Johanna Drugge.

FC Kabel Åttio hade fått ett damlag i seriespel.